tisdag, januari 31, 2012

Biblia pauperum

I helgen var jag på dop i Stadskyrkan. Det är inte ofta man får tillfälle att smyga in bakom altaret till det lilla korkapellet, men i lördags hade vi anledning. Där bak hänger en massa fina textilier av konstnärinnan Astrid Theselius. Jag tänker nu visa er några av dem:


Först lite gammeltestamentligt. Inte så mycket dramatiska ansiktsuttryck när Jona blir svald av valen. Kanske tar han bara ett riktigt riktigt djupt andetag.


Ängeln Gabriel: - Var hälsad du högt benådade! Var inte rädd, du skall bli bebådad. Förresten, här får du en vit lilja. Jag plockade den på väg hit.
Maria:- Ursäkta, kan du vara lite tyst. Ser du inte att jag sitter och läser.


Änglarna ba': "Nu dyker vi in den här himlakupolen och spelar lite harpa grabbar!"


Okej, vad hände med kroppsproportionerna här Astrid? Det var alltså Jesus (från Nasaret, Palestina) du hade i uppdrag att gestalta, inte asaguden Tor.


Jesus: - Det är ju ett envist rykte som har satt sig kvar länge, men egentligen började det bara som en kul grej. Jo, det var alltså så här att jag fäste två frigolitskivor på fötterna och gick ut i vattnet. Och så hade jag även en skitlång pinne med Englands flagga på att stödja mig med.

torsdag, januari 26, 2012

-/+

NEGATIVT:
  • 2-0 till HV71 mot SAIK i skrivande stund. Har helt freudianskt råkat kalla HV för HIV ett antal gånger nu. Ej alltså mitt favoritlag. TROTS att jag har hälften av mina genetiska anlag från den bygden. Ibland är blod inte tjockare.
  • Rövsömn. Sover pissdåligt och vrider mig i molande ryggvärk om nätterna. Halvdrömmer om att hoppa bungyjump. Känns som det enda sättet att räta ut min sneda kotpelare
POSITIVT:
  • Hypnogoga hallucinationer är nu inte förknippat med galenskap utan ses som en tillgång i kreativt skapande, enligt artikel i DN. Har dock svårt att se värdet i att tro att man håller på att bli kvävd av gastar/onda väsen. Kanske borde börja skriva ner korta strindbergska dagboksinlägg.
  • Det är mer: två steg framåt, ett steg bakåt än: ett steg framåt, två steg bakåt. Rent allmänt på livets väg alltså.

tisdag, januari 24, 2012

Några saker


1. Har provat stamma idag. Det var svårt, men jag fick mycket beröm av en klasskompis som själv stammar. Det kändes bra. Imitation har liksom alltid varit min grej. Kanske kan dra nytta av det i det här sammanhanget

2. Uppdatering gällande boxning: Idag var det tempopass, dvs göra skitjobbiga grejer skitsnabbt med minimal vila däremellan. Har aldrig gjort så många armhävningar. Fick huvudvärk med plusmeny. Överväger att sluta. Jag är ingen tjej med tempo i. Ser mig själv som en tung, sävlig slugger.

3. PSL är förvisso grym, men please, det här med att Umeå skulle leverera musik för att det är en tråkig stad? Säger inte att det inte är så, säger snarare att alla som sysslar med musik, oavsett stad, på något vis har ett behov av att göra något för att det övriga livet inte är nog i sig, dvs alla som sysslar med musik har lite tråkigt för hade de haft himla roligt hela tiden skulle de inte ha tid eller lust att göra något annat än just det.

Busenkelt

Jag är kluven, mellan självhjälpsböcker, Mia Thörnblomkäckhet och livscoachråd å ena sidan. Verklighet, personlighet, psykologiska pålagringar, uppväxt, biokemiska förutsättningar å den andra. En del saker kan jag köpa och vissa grejer är så enkla att ändra i sina gamla invanda beteendemönster att man blir förundrad när man står på andra sidan och tittar tillbaka på hur svårt man trodde det skulle vara. Men jag svär att den dagen då jag är mig själv fullt ut, då jag är sparklesparklelycklig, gör de rätta valen, tänker de rätta tankarna och är tryggheten själv, ska jag inte komma med hurtiga råd och uppmaningar till de som befinner sig där jag befunnit mig. Det är som att få bränt socker slängt i ansiktet. Sött men bittert. Att det verkar så buuusenkelt när det hos en själv är en kamp, ett Mount Everest man bestiger med fel material och hjälpmedel, utan karta och kompass. Man kräks på det. Inte för att det inte är bra och goda råd eller att man inte uppskattar omtanken utan för att man känner sig så värdelös. Oförmögen att leva så som man skulle vilja. Oförmögen till det enkla.

måndag, januari 23, 2012

Skärmdumpskavalkad/Veckans tips

Behöver jag säga att det är ännu en DOX-dokumentär som är veckans tips? Det här är The Wire på rikt, med skillnaden att dokumentärens huvudkaraktärer är Ceasefire som består av sk interrupters -exgängmedlemmar, vilka nu jobbar för att minska våldsbrotten i Chicago genom att gå ut och medla i bråk. Alla ser så jäääävla hårda ut och har namn som China Joe och Lil'Mikey (fastän man är 2 m lång åt alla sidor).
Här följer lite skärmdumpar där Flamo (ingen man ska bråka med, har suttit inne 15 av sina 32 levnadsår) stolt berättar för Ceasefire om när han gick in och avstyrde ett bråk.










Nåja, en bra början i alla fall.

söndag, januari 22, 2012

Håkan Juholts förlorade heder

Varför finns det ingen självrannsakan bland journalister och media?  
Och varför ska allt gå så snabbt nu för tiden? Det finns inte längre utrymme för att ha långsiktiga 5- eller 10-årsmål att sträva mot. Självklart är sossarna i kris, men då kan man inte förvänta sig att det ska lösas med en karismatisk ledare över en dag. Blir lika förbannad när tränare sparkas hit och dit i elitserien för att ett lag inte presterar som de förväntas. Det är en tabell och några av dessa Sveriges tolv bästa lag måste ju ligga på under strecket och på jumboplatsen. Det säger sig självt. Och det kan bero på så mycket mer än en tränare. Lagen ser ofta så olika ut från säsong till säsong. Det tar tid att spela ihop sig med nya lagkamrater. Men det finns inga marginaler. Vinner man inga matcher så får man lämna sin post. Man får inte tänka i 5-årsplaner som att man inom 5 år ska vara topp 3. Allt ska hända NU NU NU. 

torsdag, januari 19, 2012

Million Dollar Baby / Hundrakronorsbruden


I tisdags var jag på boxning tillsammans med B och började därmed min upptäcksresa genom svettiga idrottslokaler för att finna den träningsform jag ska ägna mig åt i framtiden. Här - en liten recension:

Lokalen:  Ruff, på ett mycket positivt sätt.
Doft:  Gummi, svettimpregnerade handskar och tillbakahållna aggressioner
Träningen: Först uppvärmning, dvs springa runt lokalen och göra klassiska rörelser som veva med armar eller plocka upp något imaginärt föremål från golvet och hoppa upp med det (?). Därefter fick vi ställa oss på rad och träna på olika slag (rak vänster, rak höger och vänsterkrok), varvid tränaren gick förbi alla som på ett militärled och korrigerade de som inte gjorde rätt (OBS! Jag var ej en av dem!). Sedan: på med handskar! Öva olika slag mot ens partner. Sist: byta till säckhandskar! Glömma allt man lärt sig och börja mata slag på en säck och vid kommando göra någon jobbig grej (armhävningar PÅ KNOGARNA, situps, rygglyft, ner i golvet och hoppa upp högt samt hoppa som små grodor) för att sedan gå tillbaka till säcken och mata på allt man har. Träningen kändes sammanfattningsvis väldigt gammeldags, som att den har sett likadan ut i århundraden.
Sämst: Uppvärmningen var ganska slarvig med vissa rörelser och töjningar som kändes direkt livsfarliga för  t ex nackar uppbyggda efter duplolegoprincipen, men det fanns något charmigt opolerat över det.
Bäst: Mitt sällskap Slugger B. Bra allsidig träning. Tränar både kondition, styrka, teknik och smidighet. Ska prova några gånger till innan jag bestämmer mig. Det är inte som med fotboll eller dans, att man har ett bäst-före-datum på sig. Tydligen kan man bli världsmästare vid 40 års ålder om man börjar träna när man är 28, så utsikterna ser ju helt klart goda ut.

lördag, januari 14, 2012

Till M


För att du är en av de starkaste, ärligaste, härligaste, mäktigaste personer jag känner. Jag är så djupt stolt och imponerad över ditt mod och din öppenhet. Du är en förebild i så mycket och det är sant; det kommer att bli bra, och du är värd allt det bästa.

fredag, januari 13, 2012

Ang träning


På sistone har jag känt så här; skulle jag vakna upp en dag utan att ha ont någonstans så skulle jag springa hela tiden. Som barnen springer till skolan på morgonen - så skulle jag också springa, överallt. Jubla av glädje och tacka livet genom att använda varenda muskel i kroppen hela tiden. Det sägs ju att det finns en träningsform för alla. Själv har jag inte hittat den, eller jag har haft sådana sporter som jag senare har blivit tvingad att sluta med pga sämst kropp, men jag tänker att jag under 2012 ska försöka hitta någonting som passar mig just nu. Det blir till att förnedra sig och gå på nybörjarintag tillsammans med 14-åringar men jaja, då får det väl vara så. Tant har man ju känt sig som förr liksom. Jag tänker: taekwondo, military training och någon slags dans till att börja med. Det är okej, man får skratta.

Hämnden är ljuv

Drömmar är en fantastisk sak. Ibland berättar de om hur man mår, om hur man skulle kunna må, andra gånger underhåller de genom sitt sjuka innehåll. Inatt drömde jag om dig. Ja det är den tölpaktige röven alltså. Har blivit så uppjagad på sistone av alla positiva ordalag du nämnts i att min hjärna tog ut sin egen hämnd på dig i drömmen. Du kom framsmygandes bakom mig och frågade om du kunde få en puss varav du fick ett spydigt "eh... Nä." till svar. Sen låste jag fast dig på en bergochdalbanevagn och där fick du sitta i några dygn, åka upp och ner och spy och om jag var snäll så gav jag dig lite vatten. Tack drömmen för den hämnden så att jag slipper göra något liknande irl.

tisdag, januari 10, 2012

Veckans tips: Paradiset

Hans och Kerstin har varit gifta i 65 år. En dag bestämmer sig Hans för att han vill sätta upp en fondtapet i sommarstugan vid Torneälven. En dokumentär om meningsskiljaktigheter.







söndag, januari 08, 2012

Tölp

Vill skriva något argt. Om dig. Om sådana som du. Som tycks kunna bete sig hur lumpet som helst, men ändå kommer undan med det. Som sviker och bedrar och bränner broar av guld omkring dig medan folk bortförklarar det med att det är sådan som du är. Du förtjänar inte ett till förtroende. I min bok är du bara: lumpen. Allt du gör: lumpet.
Avslutar med ett citat från min käre Erik Satie: "Tölpaktige röv, jag skiter på dig härifrån av alla krafter".
Korvhälsningar / Fattighjonet.

torsdag, januari 05, 2012

Det vackraste jag vet


Om jag finge välja en bild att ha innanför mina ögonlock skulle det vara bilden av en skidskytt i stående position. Det är en sådan fägnad att man dånar vid själva anblicken. Den där tiltade höften får dem att likna grekiska statyer. Hittade ingen perfekt bild när jag googlade runt, men man kan ana beuty hos skytten i gul ledarväst. Vad skulle ni sätta innanför era ögonlock?

Bygdens äldsta by









Det är något med ljuset. Man blir en lite bättre människa, lite mer älskande, lite mer älskvärd.

2011 i låtar

Har väl lyssnat på ungefär samma sak som alla andra under året. Gör detta mest för min egen, och mitt dåliga minnes skull. Vissa är låtar jag alltid återkommer till, andra är från året som gått.


tisdag, januari 03, 2012

måndag, januari 02, 2012

Uppåt, framåt.


Under 2012 ska jag försöka att se glaset mer halvfullt än halvtomt. Skämmas mindre.
Jag ska försöka mer istället för att lova. Då blir fallet så mycket mjukare och mer förlåtande.
Jag ska lyssna mer på bra musik.  Hitta en träningsform som passar mig och försöka känna mig nöjd med det.
Jag ska lyfta blicken, spana utåt och framåt istället för inåt och bakåt. Vända upp och ner på latrinhinken. Bygga sandslott istället för luftslott.