måndag, maj 28, 2012

Missbrukar´n

Okej jag provar skriva något igen.
En del saker är extremt lätta att avvänja sig vid, andra så svåra. Jag hade t ex inte haft något problem med att aldrig skriva något mer här. Samtidigt har jag svårt att vara måttfull. Facebook spårade så jag lade ner det. Och saknar det inte nämnvärt, fast efterverkningarna blev att jag aldrig har koll på något som händer + att jag missar en massa bra youtube-klipp. Twitter spårade också till följd av min måttlöshet, så jag lade ner det. Gillar verkligen formatet men gick in i en flödesstress som krävde bot. Rumble spårar så jag funderar på att lägga ner det.  Det blir ju ändå bara samma ord hela tiden. SIL SILA SILAR MOS MOSA MOSAS. Och Insta håller på att spåra. Varför spårar en alltid för värdsliga ting såsom Zookeeper, bakverk och sociala medier, och aldrig vad gäller nyttiga saker såsom studier, motion, politiskt engagemang etc? Det kan inte handla om klassisk betingning, belöningscentrat i hjärnan eller något sådant. Det finns väl ingen belöning i att förnedras av naxam i Rumble, eller att känna sig underlägsen smarta, roliga twittrare? Nä det måste finnas ett dumhetscentra i hjärnan som gör att man håller på som man håller på. Tur i alla fall att det inte är spriten jag håller på med.

2 kommentarer:

  1. Nej knappast klassisk betingning men kanske operant. Det mest beroendeframkallande som finns är den intermittenta förstärkningen, dvs när det ibland känns svinbra att hålla på med en sak men det är svårt att förutsäga när.

    SvaraRadera
  2. Du är så smart Johannes.

    SvaraRadera