Powered By Blogger

måndag, september 03, 2007

siktar, lägger an


Allt handlar om att överleva. Jag känner inte längre behov av att ha det senaste, det snyggaste, det populäraste. Allt jag önskar är att få sova bra, ha något att tänka på som får mig att glömma det svarta, slippa känna mig frusen och veta att min familj mår bra. Allt annat känns profant. Jag bläddrar igenom Elle ibland och tänker "Vafan håller jag på med egentligen?". Vad tillför Elle i mitt liv? Ingenting. Sen bläddrar jag igenom senaste numret av 00-tal och allt blir som en aha-upplevelse. Små korta sekunder känns det som att man fattar vad livet går ut på. Men sen vänder man sig om, kollar inkomna notifications på Facebook och så kan man plötsligt inte sammanfoga den där känslan man fick med själva livet.
Jag önskar jag kunde få bli besatt av något.

3 kommentarer:

  1. Gör som jag, bli besatt av hi-fi!
    Det ger en djup, varm inre tillfredställelse.

    SvaraRadera
  2. Anonym7:32 em

    jag jobbar också på besatt. hittills har jag lyckats med: kaffe, billiga flygstolar, gilmore girls, virka mössor, grekland...

    men livet och meningen och det. har aldrig förstått helheten. och de korta sekunder det känns aha går snabbt över. kanske ska man inte förstå, bara gå på?

    agnes hälsar: hur mår du anna? jag saknar dig jättemycket. kan du inte komma förbi och äta middag nån gång?

    agnes, tonåringen. igår kom hon hem med ett telefonnummer från en kille i klassen... hon var alltför nervös för att ringa, så jag frågade: vad är det ni ska prata om? svaret blev: - du skulle aldrig förstå det mamma.
    ahhhh. hur gammal kan man känna sig? hur kan min 6-åring vara så distansierad från sin kära mor? redan? jag har satt ett monster till världen! fast ett underbart monster naturligtvis.

    vi ses snart!

    SvaraRadera
  3. andreas och bea: Jag älskar er! Och jag älskar de små monstren ni satt till världen!
    Hälsa Agnes att jag visst kan komma på middag någon dag och att vi då kan ha lite girltalk.
    Jag vet ju allt det där egentligen. Det handlar bara om att finna sig i sakers tillstånd och se det man har. Ibland är det lätt. Ibland är det svårt. Ifall livets mening var solklart för en skulle man inte heta Anna utan Jesus eller Buddah. Tack och lov heter jag inte det.
    Kram

    SvaraRadera