Var i hemstaden för en helg sedan. Där såg det ut som i Narnia. Snötunga grenar välvde sig över vägen och Aslan blåste kyliga vindpustar genom byn.
Plogbilen hade mejat ner vår brevlåda, först bara locket, och på tillbakavägen tog han med sig resten. Det är den sortens spänning i vardagen jag gillar.
Hittade ett recept jag skrev när jag var en sisådär fyra, fem år. ANNAS SPESIAL RESEPT SOM HETER KNÄCK/KOLA. Hej begynnelsen av sockerberoendet.
ELLER begynnelsen av att vara en sjukt duktig och aktiv person!!!
SvaraRaderaBörjar lite gråta av att se snö. Även av din fyrafemåringshandstil.
SvaraRadera(Får ingen feed från din blogg, har du förhindrat sån?)
Anonym: Ja eller det!
SvaraRaderaAnna: Jag har förmodligen ändrat det där med feeden någon gång, och jag har försökt ändra tillbaka det men inte lyckats. Spegelskrift och darriga versaler är alltid gulligt!