För några dagar sedan var det ett år sedan jag krockade. Det var en sån vacker dag. Jag hade ätit en sådan god frukost ute på Udden. Två glas apelsinjuice och två koppar kaffe. Det kommer jag ihåg, för när det sedan bar av med ambulansen till akuten så började jag bli kissnödig. När jag låg på undersökningsbritsen och de klippte upp mina kläder började det verkligen att tränga på, och när de slutligen gjorde skiktröntgen på mig var jag så sprängfylld att det till och med syntes på röntgenbilderna.
"Du har klarat ryggen, men du ser jävligt pissnödig ut", sa sjuksyrran och sen fick jag äntligen gå på toa.
Nåja, det där med att klara ryggen är ju en definitionsfråga. Jag blev inte invalid, men att ha ständig smärta orsakad av en kotförskjutning kallar jag inte att klara sig. Jag undrar om det någonsin kommer att bli bra.
du det hoppas jag. att det blir alltså. och jag saknade dig på schmäck också. men vi ses snart ändå hoppas jag.
SvaraRaderaangående klubbtröjan så ba använd'en, ba gör'e!!
Jamen på lördag elsa, då äre dags. Förfejja hos er å sen ba ALL IN på dansgolvet. Men alltså, de har inte sett tröjan...den är maskeradmaterial!
SvaraRaderaÅåååh! Den där dagen när vi var i Stockholm och inte kunde göra ett dyft. Jag minns när du ringde till Lovisa, det var crazy.
SvaraRaderajust ja! Ni skulle se tennis va? Crazy shit.
SvaraRadera