Bladet i min mun

Jag njuter av den här tiden, på samma sätt som jag kan tänka mig att man njuter av livet sekunderna innan man dör. En enorm skräck, och samtidigt en gränslös kärlek till livet.

Kör på barra!

Visst, jag är andrasorteringens frukt med lite bruna fläckar, men jag tackar i alla fall ja till alla erbjudanden jag får. Jag har blivit något av en ambulerande vokalist på sistone, och det känns roligt. Jag överdriver såklart, men nu på lördag händer det igen att jag knappt kommer att höras där nånstans i bakgrunden. Det är verkligen värt ett 3-dagars Umeå Openpass. Har suttit och arrangerat stämmor hela kvällen och kommit på hur roligt jag tycker att det är.
Det är så mycket som är bra nu. Träningen går bra. Sockertämjningen går bra. Känslorna är bra.
Hurra till mig själv!

Gula Blend

Inatt drömde jag att alla olika cigarettmärken hade fått sina namn efter vilken fågel som rökte de cigaretterna. Till exempel hade gula blend fått sitt namn för att gulsparven rökte dem. Blue Camel var blåhakens cigarett. Marlbouro var Maraboustorkens specialitet. Det såg grymt tufft ut när fåglarna hoppade runt från kvist till kvist med en cigg i ena klon.

Snart drar jag till Skelleftehamn med en termos kaffe

Det handlar inte om att vara religiös. Det handlar om vanlig allmänbildning. Vet folk verkligen inte varför vi firar påsk? Okej om man är 16 år, men jag citerar Carina, 44 från lördagens Norran:

"Påsk, vad var det nu igen, det var nåt om Jesus va?"

och Benny, 57:

"Det var väl den där karln Jesus som skickades till himmelen."

Jag blir uppriktigt provocerad. Det handlar om ett kulturellt arv som har haft betydelse för vårt samhälle, och det borde väl alla ha något intresse av att kunna för att förstå vår samtid.

Hej, här bor jag!

Om man söker på mitt namn på eniro.se så kan man få upp en hel massa information om mig, såsom telefonnummer, adress och födelsedata. Med ett enkelt klick kan man, om man så vill, även skicka blomster-, och till och med nallebud (Gud förbjude!). Men inte nog med det. Man kan dessutom få se var jag bor. Och det är typ det gulligaste jag har sett i hela mitt liv. HUR GULLIGT ÄR INTE DET HÄR!!!!?

S01E08 - Beloved Aunt

Idag pratade jag engelska på jobbet, och fick in ett riktigt bra flow. Oftast blir jag bara osäker och hittar på ord som inte finns, som till exempel "clemacteria" (vad jag över huvud taget hade att säga om klimakteriet minns jag inte), men idag gick det alltså bra och det var tillräckligt för att jag skulle känna mig smånöjd resten av dagen. Det är så många medier som får kvinnor att framstå som så otroligt svårbegripliga och svårtillfredsställda individer att jag ibland tror att jag är en sån som de beskriver. I softa Bed sjunger J Holiday om hur imponerande bra han är på sex. Chris Brown förklarar i Kiss Kiss att han har en Lamborghini som han kan köra runt tjejen med. Man ba´ "Jaha?" Är tanken att man ska bli imponerad av sånt skryt? Vem behöver perfekt sex tre gånger per natt? Vem behöver en Lamborghini? Jag känner mig plötsligt som världens enklaste och mest anspråklösa människa. Jag är nöjd om jag:

1. får ett gott skratt varje dag
2. får någon annan att skratta nån gång emellanåt (varje dag är kanske att sikta lite väl högt)
3. kan mima ostört till irreplaceable på cykeln på väg till jobbet
4. lyckas koka pastan precis som jag vill ha den
5. löser ett halvt söndagskryss på egen hand

Nu ska jag se curb your enthusiasm. Det är, precis som jag, anspråkslöst och bra.

Truce?

Ja, jag tog bort mitt inlägg om musikkriget. Tack för responsen mr/mrs/ms grannsämja. Fusion har en förmåga att fungera som bra tändvätska när irritationen redan är ett faktum, men ibland måste man göra som Kalle Anka när man blir arg - stanna upp och räkna till 10. Man kan faktiskt inte skriva vilka otrevligheter som helst här, särskilt inte ogrundade sådana som bara har sitt ursprung i en kropp som är trött efter en slitig dag med för lite mat i magen.
Klockan är nu 23.43. Grannar göra sig icke besvär att binda fast mig vid skampålen för det har jag redan gjort själv. Från min högra hand sticker en liten vimpel med vit flagg upp och om man tittar riktigt noga så kan man se hur läpparna formas till ett knappt hörbart, men ändock ett, "förlåt". Jag borde göra det här the american way. En paj liksom. Det är väl trevligt?

Tios mios

Jag har ett nytt bloggpojekt på g, men jag behöver en fotograf för att det ska bli så bra som möjligt. Det handlar om en 10-i-topplista, det handlar om kläder och om en särskild butik där samtliga dessa 10 plagg är införskaffade. Resten får ni klura ut själv. Nu är bara frågan - vem hjälper mig?!

En svensk tiger

Jag har spelat fotboll i afton. Det första jag gjorde var att sträcka låret, men åsnan i mig (refererar till att jag är envis och dum. Betyder alltså inte att jag har en åsna i min kropp) tänkte att det är bara att köra på. Nu har jag skitont och har smörjt in hela mitt tjocka lår med eucalyptusdoftande linement. Hoppas det ger med sig.
Alltså det här med fotbollen, det är så sjukt jobbigt för mig. Jag vill bara grina hela tiden. Skammen över min tafatthet, mina tekniska tillkortakommanden och mitt frånvarande spelsinne är som ett stort tjockt hölje över hela min kropp. Det är 10 år sedan jag slutade spela. Sedan dess kan jag räkna på mina fingrar antalet gånger jag rört i en boll. Jag är kanske uppe i 10 nu och borde stanna där. Det är sjukt påfrestande att skämmas så mycket och egentligen är det ju bara idiotiskt att jag väljer att utsätta mig själv för ännu mer mindervärdeskänslor än vad jag redan har.

Jag borde gå med i någon förening som genererar till mervärdeskänslor istället. Nåt ställe som får en att känna sig bra. Jag vet inte vad det skulle vara men det skulle förutsätta att jag var bäst av alla medlemmar i alla fall.

Herlequins mest speciella översättare. Del 3.

Det tar tid att översätta. Särskilt om man jobbar 70%, tränar 20% och fikar på stan de återstående 10 procenten. Ibland, när andan faller på i min lilla stuga, så händer det dock att jag tar fram de där dokumenten, sätter mig med ett engelskalexicon och freestylar fram ett litet stycke. Kanske är det dumt att ge er genren Passion så här snabbt, men faktum är att det inte är så roligt. Det är mest pinsamt. Det är nästan så jag skäms.
Bakgrundshistorien är i det här fallet väldigt luddig och oklar. Nån snubbe letar efter en kvinna vid namn Lady Savannah (Vad är det för namn liksom?) . Under ett par dagar har han träffat en kvinna som han nu misstänker är självaste Lady Savannah. Och så har de sex. Och så här går det till:

"Lea?"
"Yes.” She responded to him, her voice as smoky as her image.
He didn’t turn on the lamp, afraid she would disappear with the light, afraid he would lose her for good. “Why are you here?”
“To touch you. To take what I need.”
Heat flooded his body, like wax melting over his skin, seeping into his pores. She stepped farther into the room and he knew he should send her away, stop her from seducing him. But he was already aroused, already ignoring the danger of getting caught in her web. Deep down, he knew she was Lady Savannah. With each day that passed, the clues got stronger, the truth hovering in the air. But tonight he didn’t care. Tonight he wanted her.
He waited, watching. She paused at the foot of the bed and slipped off her nightgown. He squinted to see her clearer, to force his eyes to adjust, to combat the darkness.
She was wearing panties; that much he could tell. He could see them, an iridescent swatch of cotton between her legs. "When she removed them, anticipation pounded at every pulse point in his body, making him ache.
“You shouldn’t be doing this,” he said.
She crawled onto the bed and leaned over him, her unbound hair falling like silk, her lotion-scented skin grazing his. “This is my power, Michael. It’s the only advantage I have over you.”
He thought about the commitment he’d made to find Lady Savannah, to bring her to justice. “I can’t make any promises. I can’t give you a future.”
“I’m not asking you to.” She rubbed her mouth across his. “I’m doing this for me.”
She kissed him, soft and slow and sweet. "........" She licked his navel, tracing a path with her tongue, tugging at his shorts, removing them. Michael lifted his hips, eager to surrender, to give her everything she’d come to take. Everything and more. He threaded his hands through her hair and the dark mass caressed his thighs. "....." And then she touched him there, a feather light kiss, a promise of pleasure..“
Michael thought he might die."

Och så översättningen:

""Lea?"
"Ja." svarade hon, med en röst lika mystisk som hennes uppenbarelse.
Han lät lampan förbli släckt, som om han var rädd att hon skulle försvinna med ljuset. "Varför är du här?"
"För att få röra dig. För att ta det jag behöver."
En känsla av värme sköljde över hans kropp som flytande vax. Hon klev längre in i rummet och han visste att han borde be henne gå innan han lät henne förföra honom fullkomligt, men hans stånd värkte redan och vägrade låta honom inse att han fastnat i hennes nät. Djupt inne visste han att hon var Lady Savannah.För varje dag som hade gått hade ledtrådarna närmat honom sanningen, men ikväll spelade det ingen roll. Ikväll ville han ha henne. Hon stannade vid sängkanten och lät sitt nattlinne falla till golvet. Han kämpade mot mörkret för att se och uppfattade ett par trosor som skimrade i pärlemor. När hon tog av sig dem började begäret pulsera i varenda ven av hans kropp.
"Du borde inte göra så här," kom det ur honom.
Hon kröp över sängen, lutade sig över honom och släppte ut sitt silkeslena hår. "Det här är det enda övertag jag har på dig."
Han tänkte på det uppdrag han åtagit sig, att hitta Lady Savanna och ge henne upprättelse."Jag kan inte lova något."
"Jag har aldrig bett dig." Hennes läppar vandrade över hans. "Jag gör det här för min skull."
Hon kysste honom, mjukt och försiktigt och började sedan röra sig nerför hans kropp.
Hon slickade en stig med tungan från naveln ner till boxershortsen, bet tag i linningen och drog ner dem. Michael lyfte ivrigt sina höfter, redo att överlämna sig i hennes våld, redo att ge henne allt hon kommit för att ta. Allt och mer. Han flätade in sina händer i hennes hår och lät det mörka svallet smeka låren. Så rörde hon honom där, en fjäderlätt kyss, ett löfte om tillfredsställelse.
Han trodde han skulle dö."

Jaha, det var det. Innan jag säger klart slut och tack för mig vill jag bara fråga:

1. VISST BLEV NI KAAAUUUUUTA?

2. Vem är egentligen Lady Savannah?

3. Är inte "an iridescent swatch of cotton" en fin kombination av ord?

Ring P1!

Jag är hemma från jobbet idag. Har inte varit hemma fån jobbet mer än en dag sedan jag voltade med bilen. Jag har varit oförskämt frisk i ett antal år nu och när jag har blivit sjuk har det aldrig varit sängliggandesjuk. Nu lyssnar jag på Ring p1. Det ringer en massa roliga personer.
Här är några exempel:

En skånsk gubbe tycker att man ska kalla romer för zigenare och svarta ska kallas negrer. Täppas försöker få honom att förstå att även om inte han (gubben) tycker att det spelar någon roll vad det heter, så kanske vissa individer tar illa vid sig av ord som zigenare eller neger. De är ju påminnelser om diverse förtryck genom historien. Gubben svarar att han minsann känner en neger som inte bryr sig om vad han kallas. "Hej kompis!", brukar den mörkhyade bekante tydligen säga till gubben.

En gammal kvinna ringer och säger att hon vill dö, och är bekymrad över de svenska förbuden mot läkarassisterade självmord och aktiv dödshjälp. Täppas frågar om hon inte kan göra det själv, för så svårt är det ju inte. Kvinnan svarar att hon gärna mottager en manual eller instruktionsbok för hon vet själv inte hur hon ska göra.

En finlandssvenska svarar på Expressens utlåtande om att man bör lägga ner Ring p1 för att det har blivit en anslagstavla för rasistiska och nazistiska kommentarer. Hon avslutar sitt utlägg med att säga "Man måste lyfta på locket, annars kokar grytan över".

Om jag ringde in skulle jag vilja prata om att staten borde införa subventioner för mensskydd. Fatta hur dyrt det är med de där onödiga utgifterna! Varje månad! Helt sjukt! Fast nä, jag skulle kanske inte våga prata om mensskydd i radio ändå.

Watch the watch!

Jag var på loppis i helgen på Mattex Antik, ni vet det där stället som man aldrig kan fynda på för att de vet vad de ska ta för allt fint. Det fanns förstås en massa potentiellt husgeråd, men när jag såg prislapparna försvann intresset snabbt som i ett trollspöslag.
MEN bland engelska tevagnar, intarsiadekorerade linneskåp och svulstiga rokokostolar fann jag den - GULDKLOCKAN! Till min stora glädje hade den dessutom ett överkomligt pris. Det är sällan man säger "Yes!" så där spontant och ärligt samtidigt som man knyter näven i en vinnande gest, men det här var ju ett sådant tillfälle.
Och ni som trodde att det enda en klocka gör är att gå och gå utan att komma till dörren, ni trodde fel. Idag körde nämligen jag och klockan till Mariehem där vi hängde hos Simon.

Simon och klockan


Klockan spelar ukulele


Klockan vilar i gubbfåtöljen medan Simon röker.


Klockan ser spansk ligafotboll på TV och dricker tysk veteöl.


Klockan kryper till kojs. Godnatt klockan!

Sparka på mig, jag förtjänar det säkert.

Hej. Jag tänkte bara dela med mig av en förnedrande bild på mig. På knä. Med uppkavlade armar. Torkandes en blommig vaxduk. Med en utdragslåda alldeles för nära huvudet. Och så den där blicken.

Återfall

Jag har tryckt i mig ungefär 8 kokoskakor + kaksmet och nu ligger jag och är liksom trött och varm i hela kroppen, huvudet är tungt av socker och ångesten ligger och pyr som glödande kol från helvetet i bröstkorgen. Snart är det påsk. Då ska man fira uppståndelsen med en massa god mat. Men fram tills dess är det fasta och då ska man avstå allt det där man har begär till, som till exempel kokoskakor och chokladägg och tryfflar, och vitt bröd med extra saltat smör och ost. Varför ska det vara så svårt? Varförvarförvarförvarför!!!!!!

Midsummer

Idag drömde jag och Lovisienstadt iväg oss till framtiden. Inte till svävande skepp , robotar och kvicksilverfärgade liv, utan bara några månader fram - midsommarafton 2008! Då kommer nämligen vår amerikanska vän och hans flickvän på besök för att först få uppleva den svenska fjällvärlden, och sedan fira ett traditionellt midsommarfirande på det svenskaste vis man kan tänka sig. Tänk er, åka billigbåten till Norrbyskär med en kylbag fylld till brädden med marinerade filéer och grönsaker, sallader, svensk vodka och glada humör. Tänk er sen - gå och svettas längs allén, titta på gamla byggnader och berätta lite histoia, och så sätta på sig folkdräkten och tillbe en snopp genom koreograferade danser och sånger, och kanske till och med få höra n'Oskar och n'Hugo och n'Stensson spela fiol. Sedan sätta sig på stenhällarna med filtar och kalla ölburkar, titta på havet och solnedgången, känna att 'det här är livet', och så grilla grilla grilla, äta äta äta, dricka dricka dricka tills magarna inte orkar mer. MIDSOMMAR! FRAMTIDEN! JAG LÄNGTAR!

Gnossienne 1

TRE KORTA:

* Bandidosdieten har funkat i 3 dygn nu! Jag sitter förvisso och trycker i mig Texas Pecanglass för fulla muggar i skrivande stund, men ÄNDÅ!

*Posten verkar ha slarvat bort mitt fina brev till min fina fina vän J! Eller så har någon tagit det för att det var så fint och nu sitter denne någon och låtsats ha en vän som skickar vackra vänskapsbevis till en. Lämna tillbaka det omedelbart!

* Jag har köpt Erik Satie på Mingus bokrea och tack J för att du introducerade denna person i mitt liv.