S01E08 - Beloved Aunt

Idag pratade jag engelska på jobbet, och fick in ett riktigt bra flow. Oftast blir jag bara osäker och hittar på ord som inte finns, som till exempel "clemacteria" (vad jag över huvud taget hade att säga om klimakteriet minns jag inte), men idag gick det alltså bra och det var tillräckligt för att jag skulle känna mig smånöjd resten av dagen. Det är så många medier som får kvinnor att framstå som så otroligt svårbegripliga och svårtillfredsställda individer att jag ibland tror att jag är en sån som de beskriver. I softa Bed sjunger J Holiday om hur imponerande bra han är på sex. Chris Brown förklarar i Kiss Kiss att han har en Lamborghini som han kan köra runt tjejen med. Man ba´ "Jaha?" Är tanken att man ska bli imponerad av sånt skryt? Vem behöver perfekt sex tre gånger per natt? Vem behöver en Lamborghini? Jag känner mig plötsligt som världens enklaste och mest anspråklösa människa. Jag är nöjd om jag:

1. får ett gott skratt varje dag
2. får någon annan att skratta nån gång emellanåt (varje dag är kanske att sikta lite väl högt)
3. kan mima ostört till irreplaceable på cykeln på väg till jobbet
4. lyckas koka pastan precis som jag vill ha den
5. löser ett halvt söndagskryss på egen hand

Nu ska jag se curb your enthusiasm. Det är, precis som jag, anspråkslöst och bra.