Baggböle

En av de platser jag tycker allra bäst om att vara är här, i Nina och Olas stuga. Den är så himla fin och de båda är så otroligt duktiga på att bygga och fixa. Och utsikten är magnifik. Alplik. Det är något visst att komma upp på en höjd och se ut över ett landskap. Jag känner samma sak när jag vandrar i fjällen. Det är som om någon slags primitiv urkänsla inom en väcks. Man har kontroll, vet var man är, var man ska och vad som väntar framför en. Förut brukade jag klättra upp på tak när jag var ledsen eller arg. Det fanns en symbolik i att sitta där uppe och titta ner på världen. Saker blev överblickbara, jag kunde ställa mig ovanför mina känslor och börja sortera medan jag nere på marken bara rörde ihop allt. Där uppe var allt lugnt och stilla, inga distraktioner runt om en. Jag slutade att klättra upp på tak, förmodligen började jag känna mig för gammal för sådant. Dumt eftersom jag aldrig kommer sluta ha ett YOUNG HEART.