Barnens kläder kostar far och mor både arbete och pengar. Akta därför dina egna och kamraternas kläder!
Tänk vad man gjorde förr i tiden. Alla i vår föräldrageneration hade föräldrar som sydde kläder till sina barn och lappade hål i sockar tills det var mer lagningar än originalgarn i dem. Alla använde tygblöjor till barnen och var man kunde knyppla och virka dukar utan att läsa mönsteranvisningar. I Sverige slänger vi tydligen 8 kg kläder per person och år (!!!). ÅTTA KILO. Hur många kilo kläder köper vi då per år? Och hur bra för miljön är det att köpa nyproducerade kläder? Nu känner jag att jag kommer att låta som en sträng lärare eller som den partypooptjejen som måste dra upp något hemskt när alla andra bara vill ha kul, men jag känner att jag måste. Det är min inre miljöaktivist som pockar på uppmärksamhet, hon som blev vegetarian för 10 år sedan, som främsta skäl, för att ett vegetariskt liv sliter mindre på jordens energiförbrukning. Hon tittar på mig med besviken blick när jag inte orkar diska ur smörförpackningen och återvinna dem som man ska, och blir ofta nerklämd djupt ner i skorna när det vankas semesterplaner. Mitt argument att jag får unna mig en flygtur då och då för att jag kompenserar det genom att jag duschar så himla sällan, det räcker liksom inte längre. Jag tycker inte att det är okej egentligen. Jag är bara lat. Så för att stilla mitt dåliga samvete så släpper jag nu och här fram henne för att hålla ett brandtal. Varsågod:
Det går åt cirka 3 kg kemikalier för att tillverka EN t-shirt. Lika många kilo till dina jeans. Till din viskoströja krävs ungefär 5,5 kg. Och hur mycket som sedan finns kvar i de färdiga plaggen vet man inte. Sådant kontrolleras inte. När vi tar på oss våra kläder kryper kemikalierna in i våra kroppar genom huden. Och vad dessa kemikaliecoctailar gör med oss vet vi inte. Det enda man med säkerhet kan veta är att de inte är bra för oss.
I Stefan Jarls dokumentär "Underkastelsen" får vi följa honom och Eva Röse i samtal med professorer om det hot som finns i oss och riskerar att utplåna oss långt innan världskrig, klimatförändringar eller epidemier gör det. Där presenterar de bland annat att i vårt grannland Danmark har 8 % av alla barns som fötts de senaste åren kommit till genom provrörsbefruktning. Alltså vart tolfte barn ungefär. Det kan delvis förklaras med att vi skaffar barn högre upp i åldrarna men många forskare tror att kemikalier spelar en stor roll i infertilitetsproblemet och jag ser ingen anledning till att inte tro att de har rätt. I samma dokumentär visar många forskare intressanta fynd av hur kvinnors nivåer av kemikalier i kroppen sjunker drastiskt efter amning. Bröstet, som ju ska ge näring och liv, är samtidigt en dödspump som visserligen förbättrar kemikalienivåerna hos mamman men istället överför de skadliga ämnena direkt till barnet.
BRYT! Nu räcker det. Så här håller hon på, den lilla miljömuppen jag har inom mig. Håller skuldbeläggande föreläsningar om dittan och dattan. Alltid finns det något att ha dåligt samvete över, och något man inte gör tillräckligt bra. Jag var tvungen att rädda er från hennes fruktade slutknorr. Det är en sån där cheesy Svenska C-knorr där man tar en abstrakt verklighet och transformerar den genom en liknelse till något greppbart som berör. Inte konstigt att jag gör allt i min makt för att trycka undan henne. Ber om ursäkt till er stackare som läst ända hit, det här kan mycket väl vara det sämsta jag/hon någonsin skrivit. Har inte blivit mycket bättre på att skriva sedan gymnasiet Lever vidare med min oföränderliga Svenska C-retorik och kanske nånstans också en ung naiv ideolog som fortfarande tror att man kan göra världen till en bättre plats. Det hon ville säga var nog nåt i stil med: Nästa gång du går bland reagalgarna, tänk en extra gång. Behöver jag det här? Har jag inte tillräckligt kläder? Har jag rent utav inte alldeles för mycket kläder som jag inte använder? Kan jag köpa något liknande på second hand för att slippa bidra till miljöbelastningen? Och jag vet att hon har rätt fastän jag tycker det är sjukt boring ibland.
Älskar denna blögg, älskar second hand.
SvaraRadera