Sarek, dag 1

Team Sarek-07 fastnade på bild. I bakgrunden syns Sitojaureforsen virvla förbi, på bakersta raden från vänster ses: Den glade, Realisten, Holy Mary och Small Bisquits. På nedre raden från vänster: Jag aka Ice-Cream, samt Fjälljägarn.

Hemmafrån vildmarkens sista utpost. SAREK. Jag vet knappt var jag ska börja eller sluta, vad man ska ta med och vad man ska utelämna. Hur mycket kan hinna hända på tre dagar egentligen? Hur mycket kan man känna?

Jag ska försöka berätta det i bilder i alla fall. Men det är för mycket för att rymma i ett inlägg, så det får bli ett inlägg per dag. Då kör vi.

Saker man gärna hade tagit med sig,

men som var för skrymmande.

Till vänster: fjälljägaren/ledaren/K4-soldaten. Denna broder är mycket rutinerad vad gäller packning och fjällvisiter. När jag går med aerobicsskor och paraply i Pyrenéerna, går han i märkeskläder, leathermans, all packning i olika små plastpåsar och Nördl-kängor. I egenskap av fjälljägare tillika stark man fick Ledaren det tunga (fysiskt tunga alltså) ansvaret att bära ena tältet.

Till höger: Realisten. Om man säger att "nu är det bara 10 minuter kvar", så replicerar hon direkt att det är minst en halvtimme kvar. Givetvis har hon också alltid rätt. Denna ömma moder är också en mycket rutinerad fjällvandrare och har varvat Kungsleden x antal gånger. Ansvarsområde: Planering och frukostmat

Några högfjällsrenar såg vi inte till. Däremot stod den här inne på Ica Raiden i Jokkmokk och vaktade hårda tuggummikulor och värdelösa leksaker vid entrén.

Vi utgick från Sitojaurebron. Därifrån skulle vi gå en mil till en bryggplats, men först var vi tvugna att få i oss mat, tejpa fötter och fixa stilen. Jag hade stora svårigheter att få till en juste bandana. Det visade sig vara en hårfin skillnad mellan cool bandana och mesig bagarstugehuckle. I slutändan verkade det vara inställningen som avgjorde skillnaden. Eftersom jag hade minst ryggsäck av alla och hade tilldelats det löjliga ansvarsområdet SNACKS, så tog jag mig an en tuffare attityd. Jag sa: Straight outta Compton och vips hade jag bandana och makten att utdela, eller inte utdela, mandelbiskvier efter humör.

Givetvis måste jag ha ett kort på vår landskapsblomma Kung Karls Spira! Se såna välutformade sovsäckar som omger de inte fullt utslagna blommorna! Nästan lika bra och varma som min Mac Kinley (Mac Kinley är faktiskt det bästa budgetmärket).

Vi åkte båt från bryggplatsen med Lennart. Efter en snabb överslagsräkning så kom jag fram till att han tjänade ungefär 145.000/månad, men då bara under 2 ½ månad, men ändå tillräckligt för att leva gott resten av året. Berget som ses sticka upp i mitten, är det vi besteg dag ett. Det var inte så långt upp dit men brant, nå jävulskt.

Har ni sett något så vackert någonsin? Denna lilla charmanta alienprinsessa kravlade omkring på en sten uppe på högfjället och när jag dök ner med makroobjektivet mot den sträckte den upp sina framtassar som om den sökte skydd i en moders famn. Någon insektskännare som kan identifiera henne? Svar mottages tacksamt.

Här slog vi läger dag 1. Middagen är inmundigad, solen skiner och myggen börjar äntligen att avta. Livet kan inte bli mer perfekt än så här. Nästa inlägg ska handla om MYGGEN, ÄLGEN och SKIERFE.