onsdag, september 07, 2011

Rösten

Idag på förmiddagen träffade jag en logoped tillika lärare för att samtala om min röst. Vi lyssnade på en två och en halv år gammal inspelning från första terminen och analyserade rösten. Jag tycker att det är fruktansvärt jobbigt att lyssna till min egen talröst. Jag har en skrovlighet som gör att man vill hosta eller svälja när man lyssnar till rösten. Den är även lite läckande (allt enligt logopeden, inte enligt den hårt dömande jag själv), kraftlös och inte så nyansrik utan snarare lite monoton. Efter att ha gjort en laryngoskopi (när man tittar på stämbanden) i våras så uppdagades det att jag inte alls hade stämbandsknutor, vilket jag hade varit 100 % säker på. Det är alltså något annat som skapar den skrovligheten. Oklart vad, men förmodligen, liksom med allt annat, så handlar det om spänningar i kroppen, att man är spänd i strupe, svalg, nacke axlar.
Vad har ni för relation till er röst? Jag tänker framför allt talröst men också sångröst. Ibland kan de ju vara ganska åtskilda. Trivs ni med den? Finns det något ni skulle vilja ändra på? Jag tänker att rösten är bland det personligaste vi bär med oss. Man kan ju på flera tiotals meter känna igen en närståendes röst genom brus av andra ljud. Och då rösten är en sådan identitetsmarkör blir ett angrepp på ens röst också ett angrepp på hela ens person, eftersom den är just så personlig. Blev därför lite smått ledsen av att höra om min skrovlighet, mitt läckage, min nyansfattighet och mitt dåliga tryck. Det fick mig att känna mig skör (trycksvagheten), tråkig (monoton), mesig (läckaget) och obehaglig (skrovligheten). Kanske inte stämmer, framför allt inte det sista, att jag skulle vara obehaglig. Eller vad vet jag. Men känslan finns där och påverkar en. Tycker jag att min röst är ful så undviker jag kanske att tala högt inför folk för att jag tänker att ingen kommer ta mig på allvar för att jag varken har en respektingivande eller sammetslen TV-ankareröst.

4 kommentarer:

  1. Maria7:22 em

    Anna, din röst är allt annat än obehaglig. Och ditt skratt är typ världens finaste och väldigt, väldigt smittande!

    SvaraRadera
  2. Johannes7:02 em

    Inte för att förminska din upplevelse, men din röst är fin och bra. Visst låter de där orden supertråkiga, men det får stå för dem. När jag hör min röst tycker jag den låter nasal och gnällig, men jag har hört att det ska vara så om man kommer från Ume. Mvh concede

    SvaraRadera
  3. Maria: Och ditt skratt med!

    Johannes: Jag överdrev så klart lite, så farligt tycker jag inte att det är. Men det är tur att man inte hör sin egen röst som man hör den på en inspelnng. Isåfall skulle man ju inte öppna käften. Din röst är varken nasal eller gnällig. Däremot varm och behaglig.

    SvaraRadera
  4. Jag tänker nog inte så mycket på min röst när jag pratar. Men jag skulle tippa på att den inte har världens bästa pondus. Man hör ju på inspelningar liksom, mesknarret. Jaja, vad ska man göra, man kan inte var en sexy mtf hes och härlig i allt man gör. Hehe.

    Jag gillar att höra din röst. Kanske är jag ej logopedlagd för jag tänker inte på röstkvalité eller dylikt. Mer att jag känner mej hemma och tillhörande i ditt sällskap eller med din röst i min telefonlur. Den är fin.

    SvaraRadera