Känner nästan att jag måste be om ursäkt. Kan ju inte fortsätta att skriva sådana här mastodontinlägg. Det tar alldeles för lång tid, både att skriva och att läsa. Jag måste lära mig att vara mer kärnfull och uttrycka mig kort och koncist, som i en haikudikt eller liknande.
En störande sak bara. Jag får ofta höra att jag ser arg ut, vilket är APstörande, särskilt när man inte är arg. Samma sak som när man får höra att man ser trött ut fastän man är pigg, eller om någon frågar om man fått ett blåöga fastän det bara är ens vanliga blå ringar under ögonen (ja det har hänt, och nej jag dödade inte vederbörande). Jag tror jag har en lekmannaförklaring i vilket fall. Jag har ju sjukt stora pupiller till vardags, alltså KNARKPÅVERKAT stora. Min tes är den att eftersom ögat fungerar som en kamera (eller vice versa då, men ni fattar) så kan min bländare inte göras liten och minska ljusinsläppet, så när det är väldigt ljust ute så blir det liksom överexponerat i mitt öga för att jag inte kan tränga ute ljuset pga min stora bländaröppning och därför måste jag kisa hela tiden och då åker ögonbrynen ihop och jag ser arg ut.Vad skulle en fotograf säga om den förklaringen? Jag vet ju faktiskt inte alls vad jag pratar om.
Solen som strålar
Häggens blommor bländar mig
Skapar missförstånd
Tror du har helt rätt i din ljusinsläppsteori!
SvaraRadera