Jag vill härmed offentliggöra min celebration för denna celebra person! Han är sedan tidigare känd som
Elefantmannen i min blogg, men jag föredrar att kalla honom Carlos. Första gången jag träffade detta geni till människa var i Malmö. Jag kom från Skellefteå och hade varken social kompetens, världsvana eller något intressant att komma med, så jag försökte skaffa vänner genom att visa min fulaste grimas. Och på den grunden utvecklades vår vänskap. Så storsint kan ingen förutom Carlos, vara!
Det här är en kommentar till bloggen som helhet. Du skriver skitbra! / ett fan
SvaraRaderaMen oh så glad jag blir! Så som Carl Bertil Jonsson skänker glädje åt de kantstötta och missbrukande, skänker du mig den största glädje ikväll. Okända välgörare, sov gott!
SvaraRadera...och vi fortsätter på den inslagna vägen tycker jag;
SvaraRaderaDu var ju en riktig hjältinna igår! Jobbade trots nedsatt hälsa!
jag är överväldigad och förstummad! ändå skriver jag här! trots att jag är förstummad! du är fantastisk, liksom din fula grimas! hurra!
SvaraRaderaandreas: jo, det var jag, fast när jag idag, ännu sjukare, sjukanmälde mig så blev de sura. En hjälte glöms snabbt bort.
SvaraRaderacarlos elefantiasis: hurra hurra hurra!
Håller med. Du skriver skitbra. Och är gulli!
SvaraRadera